Idag kunde man höra följande två kommentarer i mitt hus (och jag vill påpeka att ingen av dessa trillade ur Min fina mun...!):

"Är du från vettet?"
"Ne, Alingsås."

Ibland har vi bra roligt här hemma. Gemenskap och utanförskap, finns det något roligare??

Direktcitat från dagens sportdel i Dagens Nyheter:

"Bajen Fans-spelaren Peter Nilsson, trefaldig svensk mästare i Djurgården, ..."

Skulle det någonsin hända inom svartgula väggar? Nej, jag tror inte det va.

Jag kommer inte för mitt liv att missa P3 Guld galan i år kan jag ju säga...! The man, the legend, är tillbaka. Min favorit av favoriterna: Mats - The One and Only - Rubarth! Och nu i sällskap av trummisen från Sahara Hotnights, gitarristen från (bland annat) Alice Cooper (!) och gitarristen från Melody club samt en sångare på det så klart (han är dessvärre tyvärr okänd för mig...).

Tack för tipset, världens bästa djurgårdsjävel!

Nytt år med nya tankar och löften. Förra året gav jag er löftet att bara uppdatera när jag verkligen hade något att säga, och det kan man väl säga att jag har hållit... Dessvärre började jag ju blogga för Blackbeat också halva säsongen och där kunde jag inte välja hur ofta jag ville uppdatera. Vilket gjorde att mina inlägg varierade stort i kvalitet då jag alltsom oftast bara skrev för skrivandets skull och sånt blir aldrig bra. Vilket man dessutom fick äta upp genom ett par smått elaka kommentarer...

Hur som helst, därav har jag nu ett nytt nyårslöfte och det är att gnälla mer. Jag ska lansera något jag pratat med en vän (kallad Kalle) om ett mycket bra tag nu och det är dags att göra slag i saken. (To be continued... - Beware...!). Jag ska gnälla mer och jag ska fortsätta att bara skriva när jag själv vill och har något att säga. Inga krav. Inga egentliga löften. Jag ska ta dagen som den kommer.

Men jag ska inte bara gnälla mer, jag ska även föra fram sånt som jag tycker ska bli framfört. Citat, låtar, filmer, ni vet, så som jag egentligen redan gör... Men från och med nu så ska det föras fram på en gång eller inte alls. Eller det är min vision...

Jag rivstartar denna nya vision med visdomsord från P4-mötet med Johan Rheborg:

I september följde nr 24 med mig hem. Ja, alltså inte spelare nr 24... (That would be weird...). Tavla nr 24 från utställningen "Istället för ljud" av konstnären Christina Englund, som gör riktig rockkonst. I det här fallet rör det sig, som en del av er förhoppningsvis redan har förstått, om Kent. Jag fick hem min alldeles egna beskyddare. I bestämd form till och med. Beskyddaren.

 

Jag skulle kunna skylla på att jag ville att det där inlägget som skrevs sist alltid skulle få ligga överst för all framtid och att jag därför inte uppdaterat min kära Gnagarjavel på väldigt länge, though that would be a lie. Då jag har så mycket anteckningar nu om inlägg som jag tänkt att skriva som inte blev skrivna, foton som jag tagit som aldrig blev upplagda. Nu är det så dags. Här kommer den korta sammanställningen i bilder.


"Oh no, din blogg har blivit infiltrerad! Hackad! Förstörd!" tänker kanske ni, men nej, den här bilden tog jag därför att vi inte längre får kasta in bananer på planen. Jag köpte därmed en banan till min kära vän innan derbyt och tog upp min mobil och sa "Den här kommer upp på bloggen". Det är inkastning av bananer 2.0.

("Tänk om jag hade en liten liten apa...")

 

Från höstderby till att hockeyn började omlott, för innan man visste ordet av började dessa dyka upp i tunnelbanan:

 

"Den tuffa kampen i Hockeyallsvenskan" - de visste inte då hur rätt dom skulle få och inte ens jag visste hur träffsäkert det bildvalet skulle bli... Konkurshot och dålig publikuppslutning. Men vad jag inte heller kunde vara helt säker på när denna bild togs var att jag skulle stå på Råsunda en kall novemberdag och fira AIK som Svenska mästare...! Det såg ut ungefär så här:

Några dagar senare vann vi även som bekant svenska cupen. Och ja, det var verkligen "surreal but nice". Helt otroligt. Vilket jävla år.

Vet att det var länge sen jag uppdaterade, och just nu tänkte jag mest bara tillåta mig själv att njuta lite. Eftersom... VI HAR VUNNIT SM-GULD!!!!!!!! Helt otroligt! Så fruktansvärt underbart! - "Surreal, but nice" (Notting Hill).

Nu ska här dansas!

Nu är det dags för uppvärmning...!

Det är dags att ta farväl. Om de nu är friska och blir utsläppta så klart...

Det var en gång... En modern kärlekshistoria. För ett tag sen så kom jag över en riktig liten saga, ungefär lika underbar som det är att vara Gnagare dessa dagar (trots förlusten senast...). En saga om foto och kärlek. Om en tjej som en dag upptäcker en manlig fotograf på foto-siten Flickr, och om samme manlige fotograf som samtidigt upptäcker henne på samma site. Tillsammans skapade de inte bara en verklig saga utan även helt underbara bilder. Både tillsammans och var för sig. Jag blev så kär så jag var tvungen att berätta vidare.

Här kommer några av mina favoriter (alla bilder är länkade till deras respektive Flickr-sidor).





Här kommer även en film (från deras gamla blogg) om hur fotot "The Gardener" gjordes.

The Gardener from Aaron Nace on Vimeo.

 

För er som vill veta mer om paret så rekommenderar jag denna artikel, som berättar how it all started, och så klart deras hemsida: nacedesign.com.

 

 

Blod, svett och tårar har präglat mina senaste levnadstimmar. Jag har spillt vin på min älskade dator, sprungit in i en dörr och åsamkat ett stort ömt blåmärke, slagit i knät på vår motorcykel samt fått skavsår på fingrarna. Så plötsligt när jag idag står i duschen och ser ner på mina fötter (hur ofta man nu ser upp på sina fötter...) så ser jag hur det fullständigt flödar ut blod. Blod efter andra skavsår jag fick när jag tränade i veckan. Jag kunde inte längre hålla mig, nu var det dags att skratta åt alltihop. Istället för att bryta ihop så byter jag nu soundtrack till My Chemical Romance's hidden track på The Black (...Army? - okej, förlåt, Gnagarjavels anm.) Parade-skivan: Blood! Hoppas på en vändning på denna tur imorgon kväll runt kl 19 på Råsunda gräset...!

 

 

 

Sitter och tittar på fotbollskväll. På Obolos mål. Det enda jag får ur mig är ett "Uh!"-liknande ljud. Sen kommer det helt naturligt. Jag tänker inte ens. Men det är så sant. "Han är bättre än Zlatan."

Jag firade vinsten i söndags med att inleda ett Kent-maraton. Ska lyssna igenom hela boxen. Äntligen...! Den har legat länge och väntat på detta nu. Alltför länge. Inte nog med detta, mitt i detta får jag höra rykten. Någon som tjuvlyssnat på ett samtal på Record Hunter... Ny elektronisk skiva på gång... Läs mer på Så länge hjärtat mitt slår...

Hursomhelst, jag har fallit så hårt för en speciell bonuslåt. "M". Därför kommer den här nu. Från mig, till Er.

 

 

Jag skäms att säga det. Even hate myself a bit för att behöva erkänna detta. Men sanningen är att jag inte hann till Råsunda i söndags. Jag blev en av de som bidrog till den extremdåliga pubiksiffran. Katastrof, vart var ni alla andra? Ni ska dock veta att jag sprang (på riktigt!) över berg och genom lera, hala rötter och genom högt gräs för att ens hinna se något på televisionsapparaten. Så illa var det.

Desto roligare var det sen att se den rafflande avslutningen. Jag hatade mig själv ännu mer dock när the nice ass gjorde kvitteringsmålet. "Det är mitt fel, jag borde varit där. Borde tagit på mig de svartgula banden och stått på Norra. Just precis där". Istället fick jag alltså sitta där och se hur the nice ass kvitterar. Och som om inte det vore nog, tar ledningen i förlängningen. Jag tänker "Shit, gud straffar mig...". Sen vet vi dock alla hur det slutade, och nu vet jag en som kommer göra allt för att gå på finalen...! (Hoppas på er också...!).

Det roliga med att se matchen på TV var den extremdåliga kommentatorn (eller var de två till och med kanske...?). Han hade någon slags dialekt tror jag bestämt... Jag var tvungen att fråga mor min som satt bredvid: "Vad sa han? Sa han 'jävla neger'...??". Nej, så klart gjorde han inte det, översättningen löd "Ranegie"... Men jag undrade på nytt när jag tyckte han sa "vit man"... Men nej, det var Wikman...

Tänk vad fotboll kan vara kul...!

Och hörreni; det går bra nu. Fick skit på Blackbeat för att jag skrev att mitt soundtrack denna vecka skulle bli just "Det går bra nu" med Petter, eftersom han är bajare. "Det ska va AIK-trubaduren" fick jag höra. Absolut, fanns det en "det går bra nu"-låt med AIK-trubaduren kunde jag gärna tagit den men å andra sidan så tycker jag att det blir mycket roligare så här. Jag menar kom igen, bajare? Vem skrattar inte? (Besides, är det inte den ultimata förnedringen när vi tar deras grejer och gör om dem till vår fördel...?).

 

 

Ps: Titta på det här.

Jag hörde av mor och far att de pratat om djurgården (med det lilla d:et) på radion häromdagen (vadå nyhetstorka?). Om hur de skulle behöva en ny arena "med tak" för att locka fler åskådare. Jag förstummades någon sekund, ungefär den tid det tar för mig att vända mig mot päronen för att titta konstigt på dom och höja ena ögonbrynet mitt. "Som om de skulle få mer publik av att skaffa tak...??". Jag är förvirrad.

Jag visste väl att det fanns bildbevis på det också! Här ser vi tydligt hur vi Gnagare alltid hjälper varandra. I vått och i torrt.

 

 

Ps: Så där ja, nu har jag uppdaterat för ett bra tag framöver... Ketchup-effekten som vanligt.